ICAN Expects Nuclear Ban Treaty to Enter into Force in 2019 - Swedish

ICAN förväntar att kärnvapenstoppsavtal träder i kraft 2019

Photo: Tim Wright addressing the UN conference to ban nuclear weapons on behalf of ICAN on the second last day of negotiations on 6 July 2017. Credit: ICAN | Vimeo

Av Neena Bhandari

SYDNEY (IDN) – Under tiden som världen bevittnar ett ökat nukleärt vapenskramlande under 2018, stöder International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (dvs. ICAN eller den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen) den globala offentlighetsrörelsen, för att utöva påtryckning på regeringar att underteckna och ratificera fördraget om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Fördragsamordnare Tim Wright (TW) på ICAN pratade med Neena Bhandari (NB) på IDN om nedrustning, ökning av medvetenheten om riskerna med och konsekvenserna av kärnvapen och varför världen nu behöver en kärnvapenstopp mer än någonsin.

Wright förväntar sig att fördraget skall kunna träda i kraft under 2019. Han lovordar Sydkoreas "utmärkta ledarskaps"-roll i att inleda dialogen mellan Syd- och Nordkorea. "Men verklig fred måste baseras på ett totalt förkastande av kärnvapen hos alla nationer, inte bara hos Nordkorea." President Donald Trumps avvisande av Irans kärnvapenavtal, säger han, "undergräver ansträngningarna för icke-spridning."

Innehållet i intervjun är följande:

NB: Vad anser du, som ICAN-samordnare för Förenta Nationernas fördrag om förbud mot kärnvapen, har förändrats i den globala nedrustningsscenariot sedan ICAN tilldelades 2017 års Nobelpris?

TW: Att vara mottagare av 2017 års Nobels fredspris har hjälpt ICAN belysa det nya fördraget om förbud mot kärnvapen. Det har bidragit till styrkan i att få fram signaturer och ratificeringar. Det har visat sig att en alternativ väg är möjlig och att vi inte behöver leva för evigt i en värld som är på randen till kärnvapenkrig.

Vi sade i vår Nobelföreläsning att vi har ett val mellan vårt slut och slutet på kärnvapen. Jag tror att detta enkla budskap har mött gensvar hos den globala offentligheten. Människor är överallt djupt oroade över hotet som dessa fruktansvärda vapen innebär för mänskligheten och de vill se regeringar vidta brådskande åtgärder för att undanröja detta hot. Allmänheten är i desperat behov av förändring. Vi har människor i världen som arbetar för att få sina regeringar att underteckna detta avtal.

 NB: Sedan fördraget om förbud mot kärnvapen öppnades för undertecknande den 20 september 2017 har 58 länder undertecknat och 10 har ratificerat det. Femtio länder måste ratificera fördraget för att det ska träda i kraft. FN:s högsta nivåkonferens om kärnvapennedrustning, som planerats till 14-16 maj 2018, har skjutits upp på obestämd tid. När räknar du med att fördraget kan träda i kraft?

TW: Vi är förhoppningsfulla att fördraget kommer att träda i kraft under 2019. Vi arbetar för detta mål. För att fördraget skall kunna träda i kraft behöver vi ytterligare 40 ratificeringar. Vi känner till många länder som har kommit långt i sina ratificeringsprocesser. Vissa länder borde vara redo att sätta in sina ratificeringsinstrument under de närmaste månaderna.

Vi förväntar oss att Nya Zeeland och Irland att ratificera fördraget i mitten av året. Många de latinamerikanska länderna har lämnat in fördraget till sina kongresser och de förväntas ratificera detta år. Så avtalet borde vara på god väg att träda i kraft i slutet av året.

Det fanns en allmän känsla av, att inräknat all aktivitet om kärnvapennedrustning i New York under 2017, FN:s högsta nivåkonferens 2018 på något sätt blev mindre viktigt än den tidigare ansetts vara. Det fanns flera olika faktorer som ledde till att man på sköt upp den på obestämd tid, särskilt bristen på organisation hos upphovsmännen till den resolution som stod för konferensen.

ICAN var inte inblandade i förberedelserna inför konferensen. Vi vill fokusera på att öka antalet signaturer och ratificeringar av fördraget. Vi koncentrerar våra ansträngningar på det första mötet med parterna till fördraget, vilket kommer att ske inom ett år efter det att fördraget trätt i kraft.

NB: Det verkar som toppmötet mellan Förenta Staterna-Nordkorea den 12 juni blir av. Vilket resultat förväntar du dig från toppmötet för att fördraget om förbudet mot kärnvapen ska träda i kraft? Vilka är dina tankar om Sydkoreas aktiva roll att bringa fred på den koreanska halvön?

TW: Det är fortfarande oklart huruvida toppmötet kommer att äga rum. Vi har hört kommentarer från både Kim Jong-Un [Nordkoreas högsta ledare] och Donald Trump [USA president] att det skulle ställas in eller datumet kunde ändras. Båda är väldigt oförutsägbara ledare. Vad som helst kan hända, men vi är fortfarande försiktigt optimistiska om att något positivt kan komma ur denna process.

Sydkorea har visat gott ledarskap genom att starta denna dialog. Moon Jae-i [Sydkoreas president] är den förnuftige vuxne i ekvationen. Men verklig fred måste baseras på ett totalt förkastande av kärnvapen från alla nationer, inte bara från Nordkorea. Det är avgörande att Sydkorea avvisar idén om skydd från det så kallade nukleära paraplyet i USA. Detta farliga militära bygge förstärker den bedrägliga tron att kärnvapen förhöjer säkerheten.

Vi vill visa att fördraget om förbud mot kärnvapen är mycket relevant att föra fram för avlägsnandet av kärnvapen på Koreahalvön och att främja kärnvapennedrustning i större utsträckning. Vi uppmanar alla länder som är inblandade i dessa samtal att underteckna och ratificera fördraget och använda det som ett verktyg för att uppnå kärnvapennedrustning.

NB: Vad betyder USA:s utträde ur 2015 års nukleära överenskommelse med Iran för världen? Kommer Iran börja berika uran på industriell nivå? Kommer detta att förebåda en kapprustning med kärnvapen i Mellanöstern?

TW: Alla indikationer var att Iran var i full överensstämmelse med den gemensamma övergripande handlingsplanen. Internationella atomenergiorganet (International Atomic Energi Agency) hade bekräftat vid ett antal tillfällen, att Iran gjorde vad de hade åtagit sig att göra som en del av avtalet. Detta drag från USA är helt omotiverat och det undergräver ansträngningarna för icke-spridning. Jag tycker att det sänder ett farligt budskap till radikaler i Iran, som kan vara angelägna att se ett iranskt kärnvapenprogram. Jag tror inte att dagens iranska regeringen satsar på utveckling av kärnvapen.

USA:s utträde ur överenskommelsen har också bredare förgreningar. Det kommer till exempel att göra det svårare för USA att tas på allvar i en förhandlingsprocess med Nordkorea. Varför skulle Nordkorea tro att USA skulle hålla sitt ord när de inte har gjort det med avseende på Iran. De europeiska länder som är parter i avtalet [Storbritannien, Ryssland, Frankrike och Tyskland] har reagerat på det amerikanska utträdet med stark kritik, men vi behöver gå längre än att enbart fokusera på icke-spridning.

Vi måste alla göra oss av med de vapen som redan finns och alla länder som har del i detta avtal innehar kärnvapen, utom Iran. Vi skulle vilja se att de europeiska länderna ansluter till fördraget om förbud mot kärnvapen och faktiskt avskaffar sina kärnvapen. Tyskland har inga egna kärnvapen, men upplåter sitt territorium för USA:s kärnvapen.

NB: En rapport nyligen i New England Journal of Medicine påstår att nedrustningen har hejdats med kärnvapenanfall "bara en datorstörning, annat mänskligt eller tekniskt fel eller militär upptrappning bort"? Vilka åtgärder måste vidtas för att minska denna risk?

TW: Jag tror att alla kärnvapenstater kan vidta åtgärder för att minska risken för oavsiktlig användning av sina kärnvapen. Detta skulle involvera borttagande av vapnen från hårfin-avtryckarvarning och sedan från aktiv idrifttagning. Jag tror att det enda absoluta sättet att garantera att vapen aldrig kommer att användas igen är att demontera dem på ett oåterkalleligt sätt. Så länge dessa vapen existerar i världen, kommer att finnas en allvarlig risk för att de en dag kommer att användas igen med katastrofala humanitära och ekologiska konsekvenser.

Förutom att uppmana länderna att underteckna och ratificera fördraget om förbud mot kärnvapen, fortsätter ICAN att öka allmänhetens medvetenhet om risken och konsekvenserna av kärnvapen. Många människor förblir ovetande om den verkliga fara som vi står inför.

USA och Ryssland har sinsemellan mer än 90 procent av världens kärnvapen.  Vi behöver se ledarskap från båda dessa länder i riktning mot nedrustning. Jag tror att ledarskap bara kan komma med inhemska offentliga påtryckningar och trycket från resten av det internationella samfundet och därför det är så viktigt att vi har en bred majoritet av medlemsstater som ansluter till detta nya fördrag snabbt och visar att de verkligen vill ha nedrustning. [IDN-InDepthNews – 28 may 2018]

Search

Newsletter

Donate

We are a close partner of the Global Cooperation Council and request your support for continuing to raise international understanding with a view to prohibiting nuclear weapons.



Report & Newsletter

Toward a World Without Nuclear Weapons 2018

Newsletters April 2016-March 2018

Newsletter Archive 2009-2015

QR Code

QR-Code