Utmaningarna består, men goda nyheter om kärnvapennedrustning

Av Ramesh Jaura

BERLIN (IDN) – Det är många goda nyheter på nedrustningsfronten men fortfarande är det långt att gå för medborgarrättskämparna som strävar efter förbud mot bomben kan vila. Nästan sjuttio år efter att kärnvapen först användes i Hiroshima och Nagasaki är det fortfarande 17 000 kvar som fortfarande hotar mänsklighetens överlevnad.

De få länder som håller sig med dessa massförstörelsevapen planera att spendera över 1 000 000 000 000 dollar under nästa årtionde för att underhålla och modernisera dem. Över en triljon dollar under tio år, eller 100 000 000 000 per år.

Trots att majoriteten av detta kommer ifrån skattebetalarna i de kärnvapenbestyckade länderna, visar en ny rapport att den privata sektorn investerar över 314 349 920 000 dollar i de privata företag som tillverkar, underhåller och moderniserar kärnvapenarsenalerna i Frankrike, Indien, UK och USA.

De goda nyheterna är att 124 länder runt om i världen, inklusive motvilliga nukleära paraplystater så som Japan, har undertecknat ett begränsande uttalande som understryker att det ”ligger i mänsklighetens intresse som en överlevnadsfaktor, att kärnvapen aldrig, under några omständigheter, kommer att användas igen.”

Som ICAN, den internationella rörelsen för avskaffande av kärnvapen, påpekar har i själva verket antalet stater och internationella organisationer, bara under 2013, tvingade av ovedersägliga bevis på den mänskliga påverkan av kärnvapen, att uttala en djup oro över de begränsade framstegen inom kärnvapennedrustningen, växt exponentiellt.

I mars 2013, drog konferensen om mänsklig påverkan av kärnvapen, som sammankallats i Oslo av den norska regeringen, slutsatsen att ingen internationell reaktionsplan på ett effektivt sätt kunde tillsättas för att svara upp mot en kärnvapendetonation.

I september satte det första mötet om kärnvapennedrustning på hög nivå, som sammankallats av FNs Generalförsamling (UNGA), trots motstånd från kärnvapenbeväpnade stater, fokus på ett humanitärt förhållningssätt och många krav på förbud för kärnvapen restes. Med detta momentum som grund, proklamerade den mexikanska regeringen en konferens för att fortsätta diskussionen kring den humanitära påverkan av kärnvapen, som hålls den 13–14 februari 2014 i Nayarit på landets Stillahavskust.

Betydelsen av det gemensamma uttalandet som presenterades av Nya Zeeland den 21:a oktober 2013 vid FNs Generalförsamlings första kommitté, understryks av den holländska fredsorganisationen IKV Pax Christis studie Don`t Bank on the Bomb tillsammans med ICAN, den internationella rörelsen för avskaffande av kärnvapen.

Mot denna bakgrund har Soka Gakkai International (SGI), en organisation som har varit involverad i strävan för en kärnvapenfri värld under mer än ett halvt århundrade, välkomnat och uttryckt stöd “för den pågående ansträngningen att klargöra den inhumana naturen i kärnvapen och att etablera en klar internationell norm mot dess användning under alla omständigheter”.

De katastrofala konsekvenser som skulle bli resultatet av användning av kärnvapen, sade SGIs verkställande direktör för fred, Hirotsugu Terasaki till IDN, kräver att nästa steg förpliktigar regeringarna ”att otvetydigt uttala att all sådan användning vore ett brott mot internationell humanitär lag”.

Samtidigt pekade Terasaki, som också är Vice President i Soka Gakkai, på “praktiska begränsningar i det humanitära argumentet för förbud mot kärnvapen – mest kritiskt är det fortsatta motståndet från kärnvapenstaterna”.

Han efterfrågade samlade ansträngningar att nå opinionsbildare och beslutsfattare i kärnvapenstaterna: “Många av dem har redan bekräftat avskräckningsdoktrinens konkurs i en värld där ej statsanslutna aktörer söker tillträde till kärnvapenteknologi och sade att en kärnvapenfri värld kommer att vara en tryggare värld”.

I detta hänseende konfronteras det civila samhället med en viktig utmaning, säger Terasaki: “att utveckla ett gemensamt språk så att både kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater kan engagera sig i en produktiv dialog”.

Och detta för att, tillade Terasaki, “det finns både ett praktiskt och ett moraliskt imperativ att göra världen fri från dessa apokalyptiska vapen. I den meningen är arbetet med att eliminera dessa vapen huvudsakligen ett globalt företag, ett där alla parter har en konstruktiv roll att spela.”

Varför det är så mycket att bevaka i en kärnvapenfri värld illustreras väl av IKV Pax Christi och ICANs rapport, Don`t Bank on the Bomb. Det är den enda rapporten som visar hur 298 privata och offentliga finansiella institutioner investerar nästan 314 miljarder dollar i 27 företag som är involverade i tillverkning, underhållning och modernisering av kärnvapen.

Rapportens exekutiva sammanfattning listar alla finansiella institutioner som har befunnits ha finansiella förhållanden med tillverkare av kärnvapen. 175 är baserade i Nordamerika, 65 i Europa, 47 i Asien, tio i Mellanöstern och en i Afrika. Inga är baserade i Latinamerika eller i Karibien. Bland de banker och andra finansiella institutioner som är mest involverade finns: Bank of America, BlackRock och JP Morgan Chase i Förenta staterna; Royal Bank of Scotland i UK; BNP Paribas i Frankrike; Deutsche Bank i Tyskland; och Mitsubishi UFJ Financial i Japan. [IDN-InDepthNews – 28 oktober, 2013]