FN uppmärksammar dag mot kärnvapenprover

Thalif Deen

New York (IPS) – I söndags inföll FN:s internationella dag mot kärnvapenprover och på torsdag uppmärksammas frågan i FN-högkvarteret. Men den stora frågan är om det gällande moratoriet mot nya kärnvapentester ska fortsatta att gälla – eller om vissa länder ska kunna fortsätta att bryta mot stoppet utan att bestraffas.

John Loretz, vid världsfederationen Läkare mot kärnvapen, IPPNW, understryker att de flesta länder som har kärnvapen har hållit sig till moratoriet mot nya kärnvapentester sedan 1990-talet. Det finns dock några undantag – Indien och Pakistan som båda genomförde kärnvapenprover 1998, men sedan dess inte har genomfört några nya tester, samt Nordkorea som har genomfört tre begränsade kärnvapentester sedan 2006.

Efter att regimen i Nordkorea genomfört de senaste kärnvapenproven i januari i år beskrevs dessa som en “grov överträdelse” av FN:s säkerhetsråd som samtidigt fördömde landet som ett “klart hot mot internationell fred och säkerhet”. Säkerhetsrådet varnade också Nordkorea för “betydande åtgärder” om fler kärnvapentester skulle genomföras.

Internationella dagen mot kärnvapenprover kommer på torsdagen att följas upp med ett seminarium inom FN, och John Loretz menar att dagen är viktig i kampen för en kärnvapenfri värld.

Loretz anser att inget tyder på att den försämrade relationen mellan USA och Ryssland ska leda till att något av länderna genomför nya kärnvapenprover. Däremot påpekar han att båda stormakterna moderniserar sina kärnvapenarsenaler, och att de politiska spänningarna mellan länderna kan leda till att den utvecklingen tilltar.

För närvarande finns det fem länder i världen som är officiella kärnvapenmakter – USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike och Kina, samma länder som har permanenta platser i FN:s säkerhetsråd. Dessutom har Indien, Pakistan och Israel kärnvapen, även om detta inte är officiellt. När det gäller Nordkorea så är det fortfarande oklart om landet ska betraktas som en kärnvapenstat.

Enligt Tilman A. Ruff, lektor vid Nossal Institute for Global Health vid universitetet i Melbourne, har sammanlagt 2 061 kärnvapentester genomförts i världen. Dessa prover har enligt honom haft en mycket stor påverkan på såväl människor som miljö. Och enligt Ruff har en studie som genomförts av IPPNW slagit fast att minst 430 000 människor hade avlidit i cancer fram till år 2000 på grund av radioaktivt nedfall i samband med dessa kärnvapentester. På längre sikt beräknas hela 2,4 miljoner människor dö i förtid på grund av kärnvapenproverna.

-I nästan samtliga fall så har kärnvapenproverna förlagts till platser som drabbat urfolk, minoriteter och redan utsatta folkgrupper. Det är dessa grupper och personalen på provplatserna som har utsatts för störst lidande, säger Ruff till IPS.

Han understryker att på varje plats där kärnvapenprov utförts tvingas människor leva med ett långvarigt radioaktivt och giftigt arv.

Kärnvapenprov som genomförs under marken leder visserligen till betydligt mindre utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären jämfört med tester som utförs ovan mark. Men enligt Ruff innebär även dessa ett långsiktigt hot mot kommande generationer eftersom radioaktiva ämnen på sikt kan tränga ut i naturen och i grundvattnet.

Dale Dewar, tidigare ordförande för organisationen Läkare för global överlevnad, säger till IPS att det överlag har varit en positiv utveckling när det gäller att sätta stopp för kärnvapentester ovan mark och djupt under mark, om man bortser från Nordkoreas tester.

Men hon påpekar att USA arbetar på ett program för så kallade “subkritiska nukleära tester”, där plutonium, som är en viktig komponent i kärnvapen, kan studeras. Kostnaderna för dessa prover är dock enorma. Ett enda prov kan kosta närmare motsvarande 130 miljoner kronor, enligt USA:s energidepartement och förarbetet inför ett prov motsvarar mer än 660 miljoner kronor.

John Loretz påpekar att avtalet om stopp för provsprängningar av kärnvapen, CTBT, antogs redan 1996, men har ännu inte ratificerats av tillräckligt många länder för att träda i kraft. USA har undertecknat men inte ratificerat avtalet. Enligt Loretz anser många bedömare att om USA ratificerade avtalet så skulle även fler länder göra detta, och avtalet träda i kraft. [130902]